Robert Pettersson, evenemangsforskare: ”I vilken enhet mäter vi glädje?”


Coronapandemin har slagit hårt och direkt mot svenska evenemang. Redan tidigt under pandemin hade fyra av fem idrottsevenemang ett påtagligt inkomstbortfall. Det visar studien Covid-19 och hållbara evenemang – Påverkan, anpassning och framtid för evenemang inom idrott och friluftsliv som genomförts inom ramen för Mistra Sport & Outdoors tema Hållbara evenemang. Av rapporten framgår också att vi kan gå en grönare och mer digital evenemangsframtid till mötes. Men också en framtid som är svårare att mäta.

Foto: Pixabay

Evenemang blir en allt vanligare reseanledning och såväl utbud som efterfrågan har ökat stadigt de senaste åren. Evenemang, som per definition är avgränsade i tid och rum, passar dagens resmönster bra då vi gör fler resor per år men där varje resa är kortare i tid.

Vår och andras forskning visar att ekonomin är central för många arrangörer. Inte bara i kristider. Otaliga studier har gjorts av gästnätter, konsumtion och medieexponering. Allt är möjligt att räkna i kronor och ören. På senare tid har även andra evenemangseffekter fått ökad uppmärksamhet. Det handlar inte minst om miljömässiga effekter där koldioxid är ett mätetal på mångas läppar i kölvattnet av global uppvärmning, flygskam och överturism. För miljöns skull vore en rationell lösning att inte ha några evenemang, men sammantaget inser man snart att det inte är något alternativ. Det handlar istället om att intensifiera utvecklingen mot hållbara evenemang. Kanske kan pandemin fungera som en kickstart för en grön omställning där såväl arrangörer som besökare i växande omfattning väljer att prioritera miljövänliga val.  

Ett snabbt växande studieområde är evenemangens sociala effekter. Det kan handla om faktorer som glädje, gemenskap och livskvalitet. Tanken på evenemang som samhällsbärande och ett ökat fokus på sociala effekter är motiverat, inte minst i skenet av att många evenemang har betydande offentligt stöd. Att räkna in sociala effekter i ett evenemangs arv (legacy) ställer dock nya krav på oss som mäter; i vilken enhet mäter man bäst glädje och gemenskap? En lösning är att räkna om allt till kronor, en annan att utveckla bättre metoder där man kan räkna på även icke-ekonomiska dimensioner.

Foto: Östersunds kommun

Det syns tydligt i vår nyligen avslutade studie att uteblivna intäkter tär på många arrangörer och förväntningarna på statliga ersättningar är stort. Det man i slutänden riskerar är inte bara pengarna i sig utan i förlängningen handlar det om stora samhälleliga konsekvenser såsom försämrad livskvalitet, minskad samvaro, minskad integration och utmanad folkhälsa.     

Många vänder nu på de sista kronorna och hoppas att aktiviteter och evenemang kan komma igång som vanligt igen. Men helt som vanligt blir det nog aldrig. Evenemang får räkna med ett före och ett efter pandemin. Vår rapport visar att var femte svensk kan tänka sig digitalt deltagande i evenemang. Den andelen kan antas öka de kommande åren. Därför är frågan om digitalisering helt eller delvis distans- och platsoberoende evenemang aktuellare än någonsin. Än så länge har vi inte sett någon digital revolution. Man kan konstatera att det är slående, kanske även nedslående, att många anpassar och digitaliserar utbudet endast i begränsad omfattning.

Så vilken roll kommer evenemangen att spela i framtiden? Allt pekar på att människor vill träffas, att evenemang kommer att fortsätta vara en populär reseanledning och att evenemang kommer att kunna fortsätta vara en viktig framtida inkomstkälla. Men vi ser sannolikt också nya mönster och beteenden. Kanske färre deltagare på varje evenemang, större geografisk spridning och fler evenemang totalt sett. Lägger man till detta en växande andel hybridevenemang med flera deltagare på distans anas spännande konsekvenser där det totala resandet skulle minska, men där också användandet av arenor kan se annorlunda ut. Nya vanor sätter fokus på ny kunskap där vi forskare i Mistra Sport & Outdoors – tillsammans med idrotten, friluftslivet och miljörörelsen –  fortsatt hoppas kunna vara en part.

Foto: Annacarin Aronsson

Robert Pettersson
Evenemangsforskare och centrumledare vid Mittuniversitetet/ETOUR samt temaledare för Mistra Sport & Outdoors forskningstema Hållbara evenemang.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Skapa din webbplats med WordPress.com
Kom igång
<span>%d</span> bloggare gillar detta: